IT'S THE END OF THE WORLD

Mina händer skakar, mitt huvud är tomt och mitt humör flummigt och glatt.
De här hade varit en perfekt kväll att vara med någon eller helt enkelt göra någonting.Jag kan helt enkelt inte göra skolarbete då jag är glad!
Bah
Men mitt tal ska bli klart, det ska bli fulländat och helt fenomenalt.

Ett samtal har fått mina tankar att åka bakåt igen, till en tid för ungefär ett år sedan. Det enda jag har kvar att minnas med från den tiden är bilder och mina egna spretiga minnen. Mina gamla bloggar och dagböcker är sedan länge borttagna och bortglömda.
Det var en ganska jobbig tid för min del då del saker inte riktigt var som dem ska men ändå kan jag bara minnas mest av de ljusa stunderna. Jag minns inte de dåliga, jag tänker bara på det bra. Och det är ju så med minnen, hur långt bak i tiden jag är går så tänker jag främst på alla bra stunder. Att ödsla mer tid på att ångra misstag och felsteg är trots allt mest bara förödande för en själv och ens eget liv.
Jag tyckte mig vara snyggare förr i alla fall när jag ser tillbaka på bilderna.
Är i en typ av ful-period just nu. Det känns lite jobbigt.
Luggen var fin och min nuvarande Snapefrilla känns ytterst tråkig.

Och nu ett ord till mitt sydligaste fan, Gabriella.
Du lämnar landet för de snöiga Alperna.
Du kunde faktiskt ha kommit hit om du velat se snö.
Sen hade vi kunnat åka slalom på Buberget..:)
Men Puss påre ändå för du är söt.

Och på tal om söt.
MITT HJÄRTA BRISTER.
Sanni och Ronja dödar mig. Dem är så jävla söta.
Efter att ha slutat teatergruppen så har der hoppat på mig i princip på apizz och varit allmänt "KOM TILLBAKA!".
Och jag vet inte vad jag ska säga.

IIH, hata mig inte för alltid.

Nedanför ser ni min hår-tvilling och Look-a-Like i största allmänhet.
Alan Rickman = Snape = Jag